DAGENS KLÄDSEL: strumpbyxor, knästrumpor, en lång stor tröja och ett linne. DAGENS SMINK: Inget alls. DAGENS FRISYR: En ful uppsättning med en sjal virad runt hela alltet. DAGENS HÄNDELSE: Hm..Denna dagen var så otroligt händelserik men kanske var det när internet slutade fungera och ingen kunde komma på varför tills vi insåg, hör och häpna, att en sladd inte var ikopplad i bredbandet. DAGENS LÅT:Paradise med Coldplay DAGENS PLANER: Dagen är över men kvällens planer är att försöka tigga så mycket godis som möjligt av mina kära systrar som har gått "bus-eller-godis". DAGENS SAKNAD: Hela staden Malmö och Alla och Allt som har med den staden att göra. DAGENS DUMMASTE: Att jag blev väckt klockan halv 8 av ett kattbråk, en "catfight", höhöhö vad jag är kul. DAGENS SJUKA: JaAAg! Eller ja, jag har ju typ fått ögoninflamation. DAGENS DROG: Jag har väl drogat tvn. DAGENS ROLIGASTE: När alla på det fula inredningsprogramet var glada över det superfula rummet de skapat. Då skrattade jag högt åt deras stackars sinnen som inte kunde uppfatta när något inte ser bra ut. Inte ens lite bra.
DAGENS FAVORIT: Flisan vår katt kanske? Hon var lite gosig under någon minut under denna dag. DAGENS KÖP: Jag har inte lämnat huset idag. Så nej har inte köpt något alls. DAGENS GODIS: Några toblerone bitar. Dock hoppas jag ju på mer men får se hur det blir med det.. DAGENS HUMÖR: Uttråkad? Rastlös? Verklighetsborttappad? DAGENS ORD: "Kan jag få en dator?"
Jag ska sluta ha tråkigt nu. Jag ska försöka göra något roligt och givande denna återstående delen av dagen.
Jag ska börja med att städa i köket. Sen ska jag packa upp mina saker och hitta ett ställe att lägga mina kläder på. Kanske inte så kul, men ändå ganska givande. Åtminstonde mer givande än att kolla på dåliga program om heminredning.
Klockan är tjugo i sju och att det inte är senare förvånar mig. Känns som denna dagen varat ovanligt länge.
Har ingen idé alls om vad jag ska göra denna kväll. Just nu sitter jag undrar över hurvida jag har eller inte har en tandborste här. Om jag har en vet jag iallafall inte hur den ser ut..
Ska sluta fundera över det och gå och kolla om vi har något te här. Senast jag kolla var svaret nej, men jag vill inte tro på att det inte skulle finnas något te alls här. Det vore för tråkigt.
Spenderar denna sista dag av frid och lugn i min ensamhet.
Imorgon beger jag mig bort från verkligheten.
Okej låter lite väl dramatiskt. Egentligen ska jag ju bara till Göteborg, men tre timmar kan kännas som ljusår bort. Hemskt ledsen (kan lika bra berätta hur läget ligger till redan nu) om jag denna vecka kommer missbruka denna blogg. Det är väldigt lätt att överblogga när man har tråkigt.
Aja, ni överlever. Förresten brukar det väl vara bra om man uppdaterar ofta..?
Nu ska jag fundera ut något roligt att underhålla mig själv med denna kväll.
Kom nyss hem efter att ha sett en fantastisk teaterpjäs. Prins Charles Känsla heter den och jag uppmanar alla till att se den.
Den är verkligen så otroligt klockren och sann och rolig men ändå jätteallvarlig för den tar upp viktiga saker.
Om jag inte redan hade lagt ut "glad-bilden" hade jag bannemig lagt ut den idag igen, för jag är så otroligt glad. Tillochmed så glad att plugga låter okej.
I don't think I will ever know, but I will not complain.
Håller på att färga håret, igen. Förra veckans färgning höll sig i ca en dag. Sen blev det typ oranget. (orange, orange:t..?)
Ivilketfall.
Börjar överväga/fundera på/drömma om att flytta hemifrån direkt när jag är 18. Vet inte hur sjutton jag skulle lyckas med det. Men det hade vart fint. Fint och skönt.
Ska fundera på detta och se om det hade vart ens lite möjligt.
JAG FATTAR INTE VARFÖR DET FORTFARANDE KOMMER IN EN MASSA MYGG I VÅRT HUS!!!?? DÖR DOM ALDRIG!!!???
Drömde en dröm. (för det brukar jag ju verkligen aldrig göra..)
Jag och Anna skulle till skolan men jag lurade henne till att gå på fel buss. 1an istället för 8an. Sedan hamnade vi bakom ett museum och eftersom vi bara hade körlektion denna dag (ja det var en måndag) och det var en timme kvar tills kören började så fick vi gå hem till vår svensklärares kille och prata med honom. Han var dement. Sen kom Mimmi. Och senare även svenskläraren.
Sedan vaknade jag.
Höhö. Fantastiskt givande dröm.
Och fantastiskt givande av mig att berätta om den.
Tog en jättelång promenad ensam i mörkret. Gick ner till havet och satt där en stund.
Insåg igen, som så många gåner förut, hur jävla liten och meninslös man är.
Vad man än gör så är det meningslöst. När man är helt ensam och ingen kan se en och man vet att vad man än gör nu så kommer ingen någonsin få reda på det.
Ingen.
Någonsin.
Och denna kvällen när jag sitter ensam vid min dator är bara en av alla kvällar i mitt liv. Och vad jag gör är meninslöst. Meningslöst och orelevant. Det behöver inte ens ha hänt.
Så egentligen vet man inte ens om det händer eftersom ingen vet om det. Ingen kommer någonsin exakt veta.
Det gör mig rädd.
Men ibland är det bra att inse hur obetydlig man är. Då framstår ens problem som ingenting och man kan fokusera på att bara leva.
Känner mig otroligt kluven. Jag vet varken vad jag gör eller vad jag känner.
Ont.
Jag har ont i hela kroppen och allt man får höra här hemma är mormors tjat om att jag borde börja ta mer ansvar för att blommorna här hemma vattnas. Irriterande.
Jag skulle sätta mig och plugga men eftersom mitt rum är så otroligt stökigt så kunde jag inte koncentrera mig. Därför tänkte jag göra en liten snabb städning, men eftersom jag har en sån otrolig träningsvärk efter mina 4 små "snurra-runt-i-ringar" övingar på gympan igår kan jag knappt städa. Det gör otroligt ont.
Därför sitter jag nu här på mitt golv. Uppgiven och nedstämd. Lite lätt panikslagen och stressad.
Livet är verkligen extremt hårt ibland.
Menmen.
Nu ska jag ta tag i detta "problem" och trotsa smärtan och fullfölja min städning.
Ville mest, med detta inlägg, ge er en liten uppdatering av hur det går för mig just nu.
Har inte gjort något av det jag borde sen jag kom hem. Så nu ska jag äta upp min glass, lyssna klart på den gamla sändningen av tankesmedjan, koka en kopp te och titta på ett avsnitt av true blood.
Okej. Jag är verkligen sämst på att plugga. Jag var verkligen jättetaggad på att plugga, men ändå en och en halvtimme senar sitter jag här och har bara läst några sidor i samhällesboken. Det hade inte vart något problem eftersom jag kan, om jag vill, stänga av datorn och sätta mig och intensivplugga i en halvtimme, timme.
Men.
Jag orkar inte, och jag bryr mig inte om att jag inte orkar.
Så satsigt ser det givetvis alltid ut när jag pluggar och jag brukar alltid tända levande ljus och sitta på mitt sängöverkast på golvet och dricka te till lugn, harmonisk musik.
Nja.
Men idag satsar jag.
Nu ska jag faktiskt sluta blogga och göra mina läxor. Det är faktiskt ganska mycket jag måste göra..
Eftersom det är skolfoto imorgon kom jag på att jag var i stort behov av att färga håret, eftersom jag hade en utväxt som fick mig att framstå som skallig på sina ställen.
Så lite spontant följde Anna och Mimmi med mig hem och hjälpte mig med färgningen. Det var en trevlig eftermiddag. Väldigt väldigt trevlig.
Dock sitter jag nu och ska snart dusha av färgen. Jag är lite nervös eftersom jag aldrig använt just denna färgen förr.
Det kommer säkert bli bra.
Det måste helt enkelt bli bra eftersom fotograferingen är 8.15 imorgon.
Got no reason. Got no shame. Got no family, I can blame.
Tell me what you want to hear Something that were like those years I'm sick of all the insincere So I'm gonna give all my secrets away This time Don't need another perfect lie Don't care if critics ever jump in line I'm Gonna give all my secrets away
Höhöhöh lyckades äntligen få in min lilla (ja extremt fula) gif!!! Jag kämpade i ca 1 timme med att fösöka förstå hur jag skulle få in den. Jag är överdrivet överlyckligt glad!
*Städat hela huset och därmed tjänat ihop pengar så jag kan betala av mina lån.
*Sprungit en runda
*Ätit lite för många kex
*Sjungit min sångläxa om och om igen
*Städat i min väska
*Cyklat till ica utan att handla godis (väldigt bra)
*Lyssnat lite random på Shakira fera gånger i rad.
*Spelat sims
*Druckit vääldigt mycket te.
*Letat efter fina bilder
Så.
Nu hoppas jag att alla verkligen uppskattar detta inlägg om vad jag gjort. Det är ju trots allt otroligt intressant att få veta vad exakt jag gjort idag.
Sitter och drick cirton-te, för allas intresse. För att ge lite mer information har jag klippt mig idag och jag blev enormt överraskad då jag inte trodde det gick att få bort allt slitet hår.
Man får sjunga med lite extra i de där låtarna som säger att allting kommer bli bra till slut.
Man får skrik-sjunga mer till alla de hundratals låtarna om att ”live forever or die young”.
Men även om man sjunger med så högt man kan samtidigt som man så innerlig önskar att allting kommer bli bra tillslut och samtidigt som man vill leva för alltid ung så vet man att verkligheten är utanför dörren och väntar få att på komma in.
Framtiden knackar och knackar den vill komma in i ditt trygga lilla hus med mysiga kuddar som dämpar alla fall till marken. Den vill få dig att blåsa ut alla de fina ljus du tänt och få dig att ta ansvar. Få dig att gå ut i det ruskiga regnet med den alldeles för gråa himlen.
Den vill få dig att vänta ut det gråa. Framtiden vill att du tar tag i den och följer med den ut i verkligheten för att senare kunna springa runt på gröna ängar. För att ta livet som det kommer. Både med åska och vind och med ljumma sommarbrisar och kvällar med mygg.
Framtiden vill att du följer med och du vet att du någon gång måste följa den.
Men just nu är det så mycket mer tryggt och lugnt i din lilla hydda där ingen någonsin kan göra dig illa. Du vill stanna där och lyssna till alla de låtar som aldrig fick följa med tiden och dö ut.
Jag lyssnar på fin musik och gråter lite i min ensamhet. Gråter över allt hemskt men också över det vackra. Jag ogillar sådana här kväller samtidigt som jag vet att jag inte hade kommit långt utan dom. Kvällar då man sitter ensam uppe tills man sedan riktigt trött skiter i att tvätta av sminket och bara lägger sig som man är. Då tiden känns som om den står stilla. Man orkar inte tänka på igår och man vill inte tänka på imorgon. Man tänker mest inte alls utan bara sitter, bara är.
Utanför fönstret går solen upp som den gjort sedan alltid.
Ändå en helt okej dag idag. Faktiskt en riktigt bra dag. Men eftersom det är onsdag och den officiellt, sen ca tre år tillbaka, alltid har varit den bästa dagen i veckan (borträknat helgen och fredag då) så är det inte så konstigt att denna dag också var fin.
Senare, närmare bestämt 21.00, börjar Grey's Anatomy. Ja. Det är pga Grey's Anatomy mina onsdagar de senaste åren varit en av mina favorit dagar.
Nu ska jag ta och sätta mig och börja traggla mina engelskaglosor.
Nej, det är inte alltför kul, men vad gör det en dag som denna.
Efter att ha stressat runt från sekunden jag gick upp är det skönt att äntligen kunna sätta sig ner och andas ut. Känna att dagen är avklarad och att man överlevde.
Men nej.
Givetvis kan man inte riktigt slappna av utan börjar frukta imorgon. Och för att inte ens tala om torsdag.
Jag undrar i mitt stilla sinne hur jag ska överleva detta år. För som det ser ut nu kommer varje eviga vecka präglas av stress. Och press.
Ja. Jag vet att det egentligen går emot mina principer. Eller innan gick det emot mina priciper. Jag pallar inte denna 10 timmar per månads grejen och jag orkar VERKLIGEN inte med att bara kunna lyssna på en låt 5 gånger.
Kvart i sju sitter jag efter en helt okej dag äntligen hemma och pressar i mig choklad även om jag redan mår alldeles för illa. Jag hatar choklad eftersom jag aldrig kan sluta äta det.
Nu måste jag bege mig ut ur mitt rum mot verkligeheten på nedre plan. Ner för att göra en rad mindre roliga saker.