Alltid. Evigt.
Jag känner mig utspridd. Som om någon skrivit ner mitt liv, mina tankar och mina känslor på hundratusentals vita papper och sedan kastat upp dem i luften för att få hamna vart som helst. Överallt, hullerombuller.
Jag har ingen riktigt kontroll över någonting och även om allting funkar, så går det inte att stänga av.
Kommentarer
Postat av: anna
va?
Postat av: anna haffe
så himla himla bra skrivet
Trackback
