flygandeskor

Varför skulle jag bli sjuk?

Jag satt i en hel vecka och längtade till att komma hem. Jag fördrev tiden med de mest onödiga saker. Jag hade så tråkigt att jag ville klösa ut mina egna ögon.

Sen kom jag hem.

Jag var lycklig och hade jättekul.

I två dar.

Sedan blev jag sjuk. Så sjuk att jag inte kan göra något. Så sjuk att all form av rörelse gör ont. Så sjuk att jag blir utmattad av att skriva detta inlägg.

Jag är sjuk och har tråkigt. Jag känner mig ledsen och oönskad och utanför och ensam. Som om denna sommaren är den värsta någonsin. Som om alla verkligen hatar mig.

Det värsta är att jag alltid blir nere av att vara själv i några dagar.

Varför ska jag alltid tro det värsta så fort jag inte kan vara med någon på ett par dagar. Så fort JAG inte kan.

Det är inte de andra som inte vill va med mig utan JAG som inte KAN, inte FÅR vara med någon.

Och som en gammal ful ovanan skriver jag meningslösa inlägg i denna blogg, inlägg till mig själv som inte ens ger mig någonting.

Inte ens någon insikt.

Eller glädje.

Detta inlägg ger inget till någon i hela världen. Och kommer aldrig någonsin göra det heller.

Varför jag ens publicerar detta är svårt att säga.

Mycket svårt.

Mitt liv är svårt.

Eller inte.